30/10/2026
SPONTE RAP
78 vintrar, kolla vad jag bär,
ett nytt liv i kroppen, 18 år här,
levertransplanterad, ja jag vet vad kamp är,
varje morgon vaknar, ont lite här och där.
Knäna knakar, ryggen säger ifrån,
men blicken är klar och hjärtat slår som fan,
jag har levt, jag har lärt, jag har sett det mesta,
jag är inte bitter, jag är bara nästan.
Jag är gammal men jag ler, jag är skör men jag är hel,
jag har ont men jag står upp, jag är trött men jag är glad ändå,
lyssna noga när jag säger, jag vet när det är kris,
jag är inte en journal, jag är ett LIV, precis.
Då säger vårdcentralen, nej expertvård,
remiss hit, remiss dit, samma runda varje år,
jag säger jag är dålig, på riktigt, på riktigt,
de ser provsvar, inte människan mitt i.
Jag är ingen siffra i ett system som snurrar,
jag är hon som väntar medan klockan surrar,
förbannad ibland, orolig ibland,
men jag ger inte upp, jag tar min egen hand.
Jag har skratt i fickan, minnen i mitt bröst,
vänner som ringer, en envis röst,
jag dansar långsamt men jag dansar ändå,
varje dag jag vaknar är en seger, förstå.
Så lyssna doktor, se mig, inte bara min lista,
jag har burit det här livet, du kan inte gissa,
jag vill inte klaga, jag vill bara bli hörd,
när kroppen skriker högt med ord utan ljud.
Jag är multisjuk, ja, men multistark också,
lever, skrattar, svär, älskar, ändå så,
78 och arg, 78 och fri,
jag är här, jag är kvar, det är jag som är vi.