10/09/2026
Här: +30 i solen
Hemma: frost på rutorna
Det fina i livet är ju kontrasterna. Att längta hem och trivas samtidigt. Att känna att det är lite mysigt med hösten som kommer krypande, samtidigt som man vill hålla kvar i sommaren och bara ben.
Hösten ÄR ju girl new year och det är kanske det jag längtar mest efter. Att få landa lite. Tänka om. Rikta kompassen rätt och sen styra dit hjärtat vill.
Mitt hjärta har förvisso en tendens att vilja åt 300 håll samtidigt, så vem vet vart man hamnar till slut. Men kanske är det också lite av grejen. Att man inte behöver veta exakt.
Det senaste året har känts som väldigt mycket på samma gång. Saker som börjat, saker som tagit slut, idéer som blivit större än jag tänkt och andra som fått läggas åt sidan. Och någonstans däremellan försöker man lista ut vad man faktiskt vill ta med sig vidare.
Jag tror att jag längtar efter en höst där allt inte måste hända samtidigt. Där jag får samla ihop alla lösa trådar, välja vilka som faktiskt är värda att hålla i och låta resten ligga.
Lite mindre åt 300 håll.
Lite mer åt rätt håll.
Men först: några dagar till med bara ben.
